Vem är Jesus för er?

Jesus är Guds son, som föddes fattig i ett stall in i vår värld. I Jesus Kristus kan vi se och förstå något om hur Gud är, att Gud är kärlek. Jesus är ett föredöme för hur vi ska leva och förhålla oss till varandra. Men Jesus är också den som genom sin död och uppståndelse har försonat människan med Gud. Jesu död och uppståndelse bröt det destruktivas makt över människan. Genom Jesus Kristus finns förlåtelse, kärlek, upprättelse och möjlighet till ett nytt liv.

Hur blir man frälst?

Först när vi upplevt oss själva som syndare inför Gud, insett att vi inte är perfekta människor och att vi misslyckas med att vara goda medmänniskor, då kan vi uppleva vad det betyder att få förlåtelse och upprättelse. Gud är den som vill hela det som är trasigt i oss och ge oss kraft att växa och utvecklas som hela människor. Att ta emot detta och överlåta sitt liv i Guds händer är att bli frälst.

Använder ni bibeln?

Bibeln används i gudstjänster, andakter och andra samlingar. Bibeln är utgångspunkten för söndagens predikan. Metodistkyrkan följer där den Svenska Evangelieboken, det vill säga en samling bibeltexter som är ordnade och utvalda efter kyrkoårets teman. Bibeln studeras också i studiegrupper av olika slag, där man funderar kring bibelns budskap idag. Bibeln är också en bok som läses enskilt, för meditation, inspiration och eftertanke.

Hur ska bibelns ord tolkas; är det fantasi eller verklighet?

Bibeln är grunden för vår tro. Bibeln är en helig skrift därför att den handlar om heliga och gudomliga ting. Bibeln är Guds uppenbarelsehistoria, det vill säga den berättar om Guds tilltal till människor i olika tider och på olika sätt. Den är helig skrift därför att den är skriven av människor som levat i Guds närhet och skrivit under Guds Andes ledning.
Bibeln är inte bara stor litteratur som innehåller mänsklig livsvisdom. Bibeln är boken som uppenbarar Guds gärningar i historien, särskilt Guds uppenbarelse i Jesu person.

Bibeln blir Guds ord när jag läser den och när jag hör det lästa, talade och förkunnade ordet. På samma sätt får ordet liv när vi läser och hör det i vår egen nutida livssituation. Men vad vi hör när vi läser beror på våra behov och förväntningar, vår nöd, sorg och glädje, våra erfarenheter och kunskaper. Det betyder att olika människor kan höra olika saker när de läser samma ord och text. Att sätta ett bibelord i relation till sin egen livssituation och låta det belysa den, kan vi kalla ett existentiellt sätt att läsa bibeln, höra och förstå dess budskap.

Bibeln är ett nådemedel, det vill säga ett medel för Guds Andes inverkan. Den förmedlar Guds nåd till oss - Guds förlåtelse och barmhärtighet - och den blir ett medel för Guds frälsningshandlande med oss. När bibeln fungerar som ett nådemedel blir det självklart att Bibeln också fungerar som rättesnöre för vår tro och vårt sätt att leva.
För att förstå Gamla testamentet måste man läsa det i ljuset av Nya testamentets skildringar av Jesu liv och de första kristnas församlingar och deras tankar. Inom Bibeln, som består av 66 olika böcker skrivna under en tidsrymd på mer än 2.000 år, finns många olika seder, tankar och händelser som inte kan förstås utan att tolkas och sättas in i sitt rätta sammanhang.

Varför är du med i en församling?

Här berättar tre metodister om sina upplevelser av att vara med i en församling:
"Sökandet står i centrum för församlingens liv. Vi söker djupa livsvärden, i Gud, i oss själva, i varandras närhet. Gemenskapen i ett symöte kan öppna vägen för detta sökande. Att barnen får utveckla sina musikaliska talanger i suzukimetoden är också en del av detta helhetens sökande. Gudstjänsten är inte bara en söndagsförmiddagsstund. Gudstjänsten är så mycket mer än några psalmer, en predikan och de böner vi ber. Gudstjänsten är hela vårt ansvarstagande för nådens befriande budskap. I vardagen, i gospelkören, i familjen, i fredagens innebandy eller vad det nu kan vara, lever vi i Guds tjänst. Tro är min mänskliga relation till det gudomliga, ett sätt att förhålla sig till Gud och att återspegla heligheten i min egen livssituation. Allt detta har en naturlig plats i ett kristet liv. Livet präglas av längtan och sökande efter helhet och kvalitet. I mötet visar sig Gud, har församlingen sin uppgift, lever vi." Tomas

"När våra barn döptes fick vi som föräldrar ansvaret att ge dem en kristen fostran. Det gav oss anledning att som familj söka gemenskap i en församling. Där fick barnen gå i söndagsskola, scoutgrupp och senare tonårsgrupp. Till gudstjänsterna kunde de också följa med som små barn. En hel del förstod de inte då, men uppleva gemenskapen kunde vi alla. Församlingsgemenskapen är nu ett behov och en trygghet för hela familjen, när livet går vidare. Församlingen ska alltid ha en dörr öppen till människorna och erbjuda glädje och gemenskap med andra människor och med Jesus Kristus." Roland och Gerd

"Min församling är som en storfamilj, jag har vuxit upp i den. Den stöttar och uppmuntrar mig att våga göra saker och den tränar mig att våga vara mig själv. I församlingen får jag också ta ansvar på olika sätt. Det kan vara rent praktiska saker som att städa och diska efter ett kyrkkaffe eller det regelbundna givandet till församlingens och hela kyrkans arbete nationellt och internationellt. Som ungdomsledare har jag fått ytterligare ett stort ansvar av församlingen. Jag känner att jag behövs." Karin

Hur påverkar tron vardagslivet?

"Min tro på Gud, inspirationen från bibeln och Jesu liv hjälper mig i vardagen. Jag kan få råd och vägledning när jag ska fatta svåra beslut. Tron hjälper mig att inte tappa hoppet och att se människors lika värde och möta dem med respekt. Min tro inspirerar mig och ger mig kraft att handla och engagera mig i olika samhällsfrågor. Min tro ger mig trygghet och jag har någon jag kan få förlåtelse av."

Ber ni, och i sådana fall hur ofta?

Bönen beskrivs ofta som "hjärtats samtal med Gud". Bön är ett sätt att rikta in sig själv emot Gud och vara öppen för hans tilltal. Bönen kan vara gemensam, där alla ber högt tillsammans (en formulerad och nedskriven bön t ex i en gudstjänst). Bönen kan vara ordlös, tankar som tänks i vardagen eller vid en stund av stillhet. De flesta församlingar ordnar särskilda samlingar för bön, där man kan be för varandra och för situationer i samhället och världen (förbön). Men bön är inte bara förbön, utan är också ett sätt att tacka för livet och det som är gott (lovprisning).

Tycker du att man ska försöka omvända andra till din tro?

Tron är något som bara kan födas i en människas hjärta om man själv vill. Det går aldrig att tvinga en människa till tro. En kristen vill dela sin erfarenhet av Gud med andra människor. Har man upplevt något positivt eller kanske till och med livsförvandlade, vill man dela det med andra. Det viktigaste för en kristen är inte om en människa blir "metodist", "lutheran" eller "katolik", utan att hon får uppleva att Gud är en verklighet och älskar varje människa. Att förmedla detta till andra känns rätt, vilket "andligt hem" människor sedan väljer spelar ingen roll.